Tredje advent

God morgon! Jag vaknade ensam i sängen, fast inte riktigt ändå. Mira ligger här bredvid och snusar. I vardagsrummet hörs en svag Emil från tvn. Pontus ligger där med Lynn och de har låtit mig sova sen klockan 22 när jag gick och la mig. Åtta timmar ostört alltså, och här ligger jag med sportbh och t-shirt. Nattamningen är med andra ord över! För visst borde tre fria nätter i rad betyda det? Igår vid sju kom jag alltså hem. Vilken känsla! Hissresan kändes som tio minuter lång. Det är så sjukt att man har nykärskänslan i kroppen för sitt barn. Pirret i magen och längtan. Men man slipper behärska sig, hehe. Vi låg på golvet och rumlade runt...