Ledighetslivet

God morgon! Tack att ni är så snälla. Det är verkligen en ny grej det här med att vara öppen och sårbar för mig. Jag känner mig usel på det, men lär mig mer och mer. Vet att det alltid finns folk som göttar i andras olycka, skriver taskiga kommentarer och inte vill andra väl, men de finns inte här. Ni är som en varm kram jag vågar falla in i. Jag lär mig så mycket om mig själv. Och vågar känna alla känslorna. Jag undrar hur min sorgeprocess hade varit om jag inte haft en blogg? Inte haft den här platsen att ta hand om under tiden. Jag har gått igenom så många kriser i mitt vuxna liv, som man gör, och alla har skett parallellt med bloggandet....